Glasklart och vurpor
Imorse var halkan total.
Jag klev ut genom ytterdörren och slogs av det vackra som is och kyla skapar.
Bilrutorna var som tagna från en scen ur Frost.
Helt underbart vackert.
Vägen till jobbet var inte riktigt lika vacker.
Vägbanan var partivis glasklar och hastigheten låg.
Jag såg iofs en praktvurka och en bananskalshalkning av 2 st personer som för sitt liv försökte ta sig över vid ett övergångställe.
Det var underhållande.
Lika mycket som jag tycker synd om personer som halkar och gör sig illa, lika roligt tycker jag att det är när jag förstår att det har gått bra och att ingenting är brutet.
Det är fantastiskt underhållande att titta på människor som ramlar.
Kvinnan som tog ett steg ut i vägbanan, praktramlade, kravlade omkring, tog sig upp genom att stå på alla fyra och sen i ett försök till att vara snabb som en vessla kröp tillbaka upp på trottoaren.
hah ah hah ah ha ....
Mannen med bananskalshalkningen hände plötsligt, även det mycket roande.
Ni vet när man snabbt ska kvista över för att hinna med bussen, halkar till så att ena benet sticker iväg framåt utan kontroll och man får en sån där härlig sättning i ryggen som man inte låtsas om förän man är lite ensam och samlad igen.
ah ha hah ah ha...
Åh, denna halka.
Livsfarlig!
