Nattens sken
Jag älskar att åka bil på kvällen när det har blivit mörkt.
Det är så fantastiskt vacker med alla lampor, sken, lyktor och belysningar.
Speciellt vackert är det så klart i juletider men egentligen, när som, är det helt magiskt.
Det kan bero på att jag är uppväxt på en ö, helt befriad från gatulyktor.
När det var mörkt så var det mörkt. Inga konstigheter.
Jag kommer speciellt ihåg en gång när vi hade varit på Vattenfestivalen när jag var kanske 11 år och var på väg hem. Vi åkte genom Stockholm och någonstans vid Globenområdet kommer jag ihåg att jag var helt stum, helt överrumplad, helt paralyserad med öppen mun.
Magi. Helt magiskt.
Som på film men det var min verklighet. Som en dröm fast det var på riktigt.
Jag känner en förmildrad ton av denna känsla än idag.
Den är fortfarande stark men inte som när jag var barn.
Idag sitter jag sitter tyst, tittar, njuter och ler.
